Mättande Metoden…

Haba hena! Vad  har nii ätit till frukost?

Jag har ätit äggröra, en korv med ost smak och ett glas vatten. Det var väldigt gott, men väldigt mättande. Nästa gång tar jag nog bara två ägg. Idag tog jag nämligen tre styckna. och korven var längre än en vanlig grillkorv och tjokare också. Ni kanske undrar varför jag inte bara tog en macka och ett glas mjölk eller något sånt. Svaret är änkelt… Är det någon som kan lista ut det?

Svaret är att jag kör med GI-metoden. Det är ganska jobbigt, för jag får inte äta pasta eller ris, så till t.ex. Igår åt vi köttfersås och spagetti. Men mamma, jag och Emelie fick äta kokt brockoli och kokt viitkål till köttfersåsen, och jag tycker inte oom Vitkål, så jag ät ara Köttfersås och brokoli, det var inte värdens godaste lunch, Elin och Linus fick spagetti till. Jag var avundsjuk på dom, bara för det. Jävla GI-metoden.

Men det mästa av maten vi äter är väldigt god, fast jag inte äter kolhydrater. Fast om vi äter grillat kött, så tar jag kött, brokoli och om vi har någon sås. Och mamma och Jonas säger att om man inte äter några kolhydrater så får vi äta hur mycket kött vi vill. Så klart så är det mästa vi äter väldigt mättande. Det hade inte varit lika mättande med ris eller pasta till.

Nä nu måste jag sluta ska rätta Mysteriet med den Mystiska mannen Del 3, som är slutet v berättelsen. jAG LOVAR.

PS. Förlåt för att Del 1 av den Mystiska mannen var så lång, dom andra är inte lika långa, och i fortsättningen när jag skriver sagor, ska dom ine bli så långa i varje Del…. *Ler*

//Bellahoudin

Mysteriet med den mystiska mannen Del 2

Haba hena! Här kommer del 2 av Mysteriet med den mystiska mannen

När dom hade kommit in i ladan tände dom ficklamporna, dom lyste på väggar, tak och golv. Allting var tyst och stilla, men när Johanna, riktade ficklampan i ett hörn i taket, och såg ett jätte stort spindelnät, med två stora spindlar skrek hon till.

- Vad är det? frågade Lex.

- Det är två stora spindlar i taket, jag hatar spindlar! sa Johanna.

- spindlar är inte farliga, specielt inte de där, sa Lex och tittade upp mot spindlarna.

- Jag vet, men dom är ju så äckliga, sa Johanna.

- Jag håller Med, sa Josefine.

- Kom så fortsätter vi, sa Erik

Dom började gå. När dom hade gått ett tag så hörde dom något som rörde sig bakom dom. Dom vände sig snabbt om, och såg en man, med en svart hatt, svart rock, svarta skor och vitt hår. dom kollade på hans ansikte och såg ett skrynkligt, gammalt och läskigt ansikte. Dom skrek och började springa. När dom hade sprungit en bit kom dom till stegen till övervåningen. Dom tittade bakåt och såg att mannen var borta.

- var är han? Frågade Johanna oroligt.

- Jag vet inte, svarade Troy.

- Ni då, vet ni vart han är? frågade hon dom andra.

- Näe, svarade dom i kör.

Plötsligt, hörde dom något från övervåningen. Men dom vågade inte gå upp och kolla vad det var. När Josefine vände sig om så såg hon mannen igen. Hon vart rädd och tryckte sig mot Erik. Och när Johanna tittade till vänster av dom såg hon mannen. Hon tryckte sig nära Lex, som tittade åt höger och såg mannen. Erik och Troy tittade framåt, och dom såg mannen. Men det konstiga var att ingen släppte bliken i från mannen, men han flyttade sig inte. När Lex och dom andra tittade runt i rummet såg dom att det var fyra likadana män. Sedan tittade dom uppåt, det var ingen där. En efter en sprang dom upp, men en av de fyra männen fick tag i Lex ben, efter som att det var han som gick sist.

- Lex!!! ropade Johanna, när hon såg vad som hände.

Hon började klättra ner, men Troy stoppade henne.

- Vi kan inte rädda honom just nu, sa Troy.

- vi måste komma i säkerhet först, sa Josefine.

Hon klättrade upp igen, och började gråta i Troys famn.

Fortsättning följer

//Bellahoudin